Överjärna kyrka uppfördes under medeltiden på en strategiskt viktig plats vid den gamla landsvägen mellan Södertälje och Nyköping, nära segelleden mellan Östersjön och Mälaren. Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare kor i öster, torn i väster, sakristia på korets nordsida och ett kapell i söder. Långhus och kor härstammar från 1100-talets senare del. Vid studium av murverket från kyrkvinden har spår av ett östtorn påträffats, samt tecken på en eventuell förlängning av långhuset och förhöjning av långhus- och kormurar under tidig medeltid. Mycket tyder på att övervåningen använts i försvarssyfte. Sakristian är sekundär och tillkom förmodligen under 1200-talets senare del eller omkring 1300. Västtornet tillfogades sannolikt under 1400-talet, liksom ett vapenhus som revs 1880. Slutligen uppfördes det södra kapellet 1928; ett gravkapell ombyggt till andakts- och väntrum 1970. Kyrkan har vitputsade fasader och sadeltak. Östtornets övre del revs omkring 1600, och troligen vid samma tillfälle lades kor och långhus under samma takfall. Den pyramidformiga tornhuven med lanternin är från 1741, byggd av tornresaren Anders Erson i Floda. Tornhuven omändrades 1880, då kyrkans fönster också fick sin nuvarande rundbågiga form. Ingång till kyrkan sker genom tornet, vars västportal upptogs 1776. Långhuset täcks invändigt av tre stjärnvalv slagna omkring 1600, liksom det långsmala korets två kryssvalv. Triumfbågen är tvåsprångig och svagt spetsbågig, den fick sin utformning under medeltidens senare del. Valv och väggar täcktes med en tjock puts 1880, den avlägsnades på väggarna vid arkitekten Karl Martin Westerbergs restaurering 1932-33. Vid Ture Jangviks restaurering 1983-84 framtogs kalkmålningar, troligen från omkring 1600, på den norra korväggen; där påträffades också en nisch fodrad med ekplankor, varav en har en målning daterad till 1200-talets senare del. Korfönstrets glasmålning är ett tyskt arbete från 1900-talets början. Predikstolen från 1880 försågs med målningar av konstnären Axel Hörlin 1940 samt ljudtak 1984. Bänkinredningens utformning härrör från 1932-33.

1984 återinsattes korset till kyrkans triumfkrucifix i triumfbågen. Skaftet av en gotländsk kalkstensfunt från 1200-talets slut finns bevarat. Dopställ från 1927 är ritat av K M Westerberg.

 

HISTORISKA UPPGIFTER

(Texten hämtad från http://www.raa.se/byggnadsreg/REGISTER/01/0181.htm)