När Rasmus kom till världen

Onsdagen den 11 juli 2007 hade vi fått tid för ett planerat kejsarsnitt, om lillebror inte kommit ut innan dess. Då hade vi gått över tiden 2 veckor. I vanliga fall sätts då förlossningen igång - induktion, men då han uppskattades att vara så stor så gör man kejsarsnitt i stället för igångsättning.

2007-07-11
Kl 07.30 var vi på plats på förlossningen. Det tog en stund innan vi fick ett rum. Då det var fullt på förlossningen så fick vi ett rum på bb istället. Där satt vi och väntade på vår tur. Vi var nr 2 i operationskön, så det var ett kejsarsnitt före oss. Vi hade med oss en del korsords- och sudoku-tidningar som vi fördrev tiden med. *ler* Jag var ganska så nervös nu, samtidigt som vi var väldigt förhoppningsfulla. Nu skulle det inte dröja länge innan vi äntligen fick träffa lillebror. 



Så här stor var min mage samma dag som Rasmus föddes.



Jag löser sudoku, för att fördriva tiden.

Kl 09.25 så kom en barnmorska och sa att kl 09.40 har vi tid uppe på operation. Hon satte kanyl i handen på mig och satte en kateter. Det gick över förväntan. Hade bävat lite inför katetern, men det gick fort och sved bara lite grann. Kort därefter så kördes jag upp i sängen till operation. Daniel var så klart med. Han hade fått byta om till fina gröna operationskläder och jag hade endast en snygg "nattskjorta" på mig. Vi fick även varsin mössa.

Jag fick kravla mig över på själva operationsbordet. Hade slangar lite här och var, det var kanyl i båda händerna med dropp till, blodtrycksmätare som mätte blodtrycket automatiskt med ett visst mellanrum, EKG-slangar.



I operationsrummet, i väntan på att få ryggbedövningen.

Jag fick sitta upp och kuta med ryggen när narkosläkaren la spinalbedövningen. Detta var det andra momentet (efter katetern) som jag bävat inför. Jag hade dock fått ett EMLA-bedövningsplåster satt på ryggen tidigare på morgonen så att det skulle bedöva lite inför sprutsticket. Själva sticket kändes mycket mindre än vad jag trott. Det stramade en hel del ner i höger skinka när narkosläkaren sprutade in medicinen. Bara kort därefter så började det sticka i ben och fötter + att blev alldeles varmt. Jag fick nu lägga mig ner, medan jag kunde. :) Rummet fylldes med en hel del folk. Det var narkosläkare, narkossköterska, 2 st förlossningsläkare, barnmorska m fl. Vi var säkert 10 pers därinne. Narkosläkaren kände lite här och var med typ en isbit för att se om jag kände skillnad och det gjorde jag, så bedövningen tog. Ett skynke sattes upp nedanför mitt ansikte så att jag och Daniel inte skulle se magen, så nedanför det var det "sterilt område". Magen tvättades nu och de satte på ett "tejplakan" på magen. Väntade ytterligare någon stund. Sen frågade doktorn om jag kände något. Nej, sa jag, "va bra sa han, för nu har vi börjat"..... Det var en himla märklig känsla att känna att någonting hände i magen, men att jag inte kände någon som helst smärta eller obehag. De hade nog kunnat gjort vad som helst utan att man "märkt det". Det drog och bumpades en del men det kändes helt okej.

Flera gånger så började jag känna mig kallsvettig och illamående. Läkarna / sköterskorna hade varnat för det och sa att jag skulle säga till så fort de hände. Det är blodtrycksfall man får av ryggbedövningen. Då sprutas motverkande medicin snabbt in i kanylen i handen så att blodtrycket stiger. Som lägst var mitt blodtryck nere i 80 / 40. Jag blev dock aldrig så dålig så jag behövde kräkas. Skönt, för jag HATAR att kräkas..... Fick även syrgas i mask för att må lite bättre.

Kl 10.29 så hördes det ett ilsket skrik och nu var lillebror ute. Han skrek på en gång, vilket är ett gott tecken !!! Läkaren klippte av navelsträngen och barnmorskan visade honom för mig och Daniel på andra sidan skynket och jag fick pussa på honom. Det första jag kommenterade var att han hade hår och att det var mörkt, precis som tjejerna haft. Det var en helt otrolig känsla !!! Att precis ha fått barn och att det inte ens gjorde ont (då ialla fall.....).

Daniel fick följa med barnmorskan och lillebror ut i ett annat rum för att torka av honom och kolla att allt var okej. Då fick Daniel klippa av "resten av" navelsträngen. Efter en liten stund kom Daniel tillbaka med honom, inlindad i en filt och med en liten mössa på huvudet. Han var så fin i hyn och var alldeles lugn. Sen gick Daniel, lillebror och barnmorskan ner till bb igen, för att mäta och väga. Jag skulle ju sys ihop också och det tog ca 1 timme innan jag rullades ut från operation. Från början hade de sagt att de skulle häfta ihop såret med klamrar, men då magen hade varit så stor och uttänjd så sydde de istället då det tydligen skulle hålla bättre. Stygnen görs på insidan så det enda som syntes på utsidan var som 1 knut på varje sida av såret. Jag hade mycket fostervatten i magen, ca 1 liter. Normalt är tydligen 3-4 dl, så han trivdes väldigt bra därinne i vattenmängden. Jag förlorade 1,5 liter blod, vilket är ganska mycket men ändå "ingen fara".



En nyfödd lillebror.



Daniel, lillebror och jag.

Jag kördes till uppvaket. Efter en stund så kom Daniel och lillebror dit. Då fick vi veta hur stor han var. Han vägde 5150 gr, var 56 cm lång och huvudmåttet var 40 cm. Det var en rejäl krabat som vi fått ! Han såg precis ut som en Rasmus, så det var självklart att han skulle heta det. Det var tur det för det var det enda namn som vi verkligen fastnat för. Han var väldigt lik Johanna när hon var nyfödd.



Jag och Rasmus på uppvaket. Vi fick låna telefonen där och ringde till Ulla och Pelle och min mamma och pappa för att berätta den stooora nyheten *ler*.

Efter ca 1 timme så började jag kunna vicka på tårna och på benen så då fick vi åka ner till vårt rum på bb. Vi delade det med en annan tjej, som åkte hem senare på eftermiddagen.

Då jag beslutat att inte amma så fick jag 2 tabletter Dostinex nere på bb, vilket stoppar mjölkproduktionen. Det var en engångsdos och ska tydligen räcka. Fick även smärtlindrande regelbundet, alvedon, voltaren och dexofen.

Ulla, Pelle och tjejerna kom förbi en snabbis på eftermiddagen och hälsade på. Tjejerna kom in till vårt rum och fick äntligen träffa lillebror. De tyckte det var jättekul !!!



Amanda och Johanna träffar Rasmus för första gången.

Jag försökte resa mig upp i sängen på kvällen, men kom bara till sittandes på sängkanten. Sen snurrade allting väldigt mycket och jag blev nästan illamående. Fick lite morfin mot smärtan i magen men det hjälpte inte utan gjorde bara att jag blev mer snurrig och dåsig - inte skönt. Då funkade värktabletterna bättre än morfinet.

Då det var fullt i familjerummen så fick jag ligga kvar på vanliga bb, vilket innebar att Daniel fick åka hem på kvällen. Tjejerna sov hos Ulla och Pelle även den natten. Den första natten så var Rasmus ute hos nattpersonalen några timmar så att jag skulle kunna få sova. Jag kunde ju inte ta mig ur sängen. Jag hade jätteont i magen på natten. Inte i själva såret utan p g a eftervärkar.


2007-07-12
På torsdag morgon så togs katetern bort efter ha suttit ett dygn. Daniel kom tillbaka till bb på torsdag morgon.
Jag gjorde några försök att stå och gå men det kändes jättejobbigt. Till slut så bet jag ihop och lyckades ta mig till toaletten för att kissa. När jag väl kommit dit så kändes allt bättre. Det var som om jag kommit över ett psykologiskt hinder. Jag var rädd för att bli yr och må illa och vågade inte riktigt chansa, men till slut gjorde jag det och då gick det bra. Det var dock jättejobbigt att resa sig ur sängen och komma upp på benen.

På eftermiddagen kom Linda förbi med tjejerna och hälsade på. Även mina föräldrar kom förbi och tittade på underverket.



Rasmus med sina storasystrar.

Daniel åkte hem vid kl 21 och löste av Linda som då åkte hem. Tjejerna sov hemma denna natt.


2007-07-13
Daniel var tillbaka vid kl 09.30. Då hade jag pratat med barnmorskorna om att jag ville åka hem redan i dag och det var inga problem. När Daniel kom så badade vi Rasmus och vägde honom. Han hade gått ner 215 gr från födelsevikten, vilket är helt okej.



En nybadad Rasmus - redo att åka hem.

Pratade med förlossningsläkaren och barnmorskan och vi fick en återbesökstid till barnläkaren till den 17/7, för PKU-test och undersökning.